Moder Jords vänner: Lotus

Lotusblomman
är en vattenlevande växt, med rötterna i dyn och kronbladen som sträcker sig mot skyn. Den är till utseendet lik näckrosväxter men är inte släkt med dessa.
Lotusen finns i två arter och växer i Nordamerika, Asien och norra Australien. Den är en symbol för andlig utveckling inom vissa traditioner och är Indiens nationalblomma.

Det finns något med lotusblomman som gäckat forskare – den gillar nämligen inte att få vatten på sina kronblad.
Men frågan har varit hur den gör för att hålla sig torr? Tidigare trodde man att den hade små piggar på kronbladen som gjorde att fukten föll av som pärlor, men detta stämde inte vid närmare efterforskning.

Fysikern Chuan-Hua Chen har upptäckt något genom att ha filmat lotusblomman med höghastighetskamera och studerat den i mikroskop.

Vid en viss vibrationsfrekvens så såg man att blomman blev torr och man kunde se att lotusblomman vid just denna frekvens skakade av sig vattnet, likt en hund som är blöt.

Lotusen som andlig symbol

Inom Buddhismen är Lotusblomman en symbol för andlig utveckling. Den har rötterna i dyn, växer uppåt genom grumliga vatten och blommar i solens och himlens ljus. Den är symbolen för den insikt som leder från återfödelsernas kretslopp till evigheten (Nibbana).

Den öppna blomman symboliserar Buddhas öga som ser och vakar över allt.

Inom Hinduismen är Lotusblomman kopplad till Guden Brahma, skapare och herren över alla varelser. Brahma har fyra armar där han håller de fyra Vediska skrifterna och han är ofta avbildad sittandes i en Lotusblomma.

Lotusställning
är den sittande ställning som till exempel hinduer och buddhister sitter i när de mediterar. Ställningen är en välkänd yogaposition och tillskrivs mängder av positiva hälsoverkningar för ande, kropp och själ. Utövaren sitter med höger fot över vänster ben och tvärt om, med rak ryggrad och med händerna lutande mot knäna. Buddha (Siddharta Gautama) avbildas ofta i denna ställning som staty.